Helgen som gick - topp 10 bästa någonsin

Jajjamän! Jag överdriver inte. Helgen som gått har varit fullkomligt fantastisk och har präglats av fullkomlig familjefrossa. Alltså i liten skala, bara jag, S och Alma.

Natten till lördagen var fullkomligt magisk. Jag och S bestämde oss för att låtsas att vi inte behövde gå upp tidigt dagen efter och gjorde istället som förr i tiden - satt uppe till sentsent och drack vin och pratadepratade och lyssnade på fantastisk musik från vår vinylsamling. Balsam för själen. Knaster är vackert. Halv fem gick vi till kojs så lördagen präglades till stor del av stooor trötthet, vad gör det? Nej, vad gör det när mitt sinne är inbäddat i rosa fluff och jag känner mig rikare än på väldigt länge. Så som det känns efter att man suttit uppe i mångasnabba timmar med sin själs älskade livsbästis och pratat relationer och musik. Här kommer ett smakprov. Lyssna. Själsmusik.

1. Nina Simone - I got it bad (and that ain't good)
2. Derek & the Dominoes - Bell bottom blues
3. Jimmy Hendrix - Little Ivey
4. Tom Waits - Tango 'til they're sore (live)
5. Radiohead - Creep (acoustic version)
6. Lou Reed - The bed

Lördagen gick åt till lugn och stilla myslunk. Vi tröttade oss tillsammans och Alma var så fin och förnöjsam. Och lördagen var väldigt mycket en iväntanpådag. I väntan på farsdag. Vår första i vår lilla familj. Som vi har längtat!

Så kom söndagen. Eftersom det här med presenter alltid varit lite av en specialitet för mig hade jag ju förstås fullkomligt överdrivit. En snordyr, lite tjockare björnborg-tröja som vi tittat på sedan i sensomras och som faktiskt klär S hur bra som helst. Och när den nu var nedsatt med 20 % så kunde jag bara inte låta bli! 20 % blev i det här sammanhanget nästan trehundra kronor och det är ju en rejäl prissänkning.. Och han behöver verkligen kläder. Och det är ju så trevligt att få njuta av värsta snyggingen här hemma. Så den fick han då på söndagsmorgonen. Efter att han fått ett par andra saker. Som en väldans fin randig och prisvärd tröja från H&M som passar superfint till hans lite slitna snyggjeans och kostymväst. Rrrraoooorrr.. Och när jag skulle betala henneströjan så låg det ju pappainnetofflor precis vid disken för 98:- så då fick han ett par sådana också. Så att han inte skall frysa om fötterna. Förstås.

Efter presentregnet - som för övrigt blev en närmast chockartad upplevelse för Almapappan, gick jag ner till Emmery's för att fylla vår lägligt fådda gratispåse med riktigt goda frukostbullar. Så lagade jag supergoda amerikanska blåbärsplättar med smält honung och vaniljglass, gjorde godkaffe och serverade färskpressad apelsinjuice. Kort sagt - en höjdarfrukost.

Amärrikanska blåbärsplättar

Ingredienser, ca 20 st

3 ägg
2 dl lättcrème fraiche
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
knappt 1 tsk salt
1 msk socker
1 dl frysta blåbär
2 msk smält smör
Till servering: Smält honung, alt. lönnsirap och vaniljglass

Vispa ihop ägg och crème fraiche. Rör ner mjöl, bakpulver, salt, socker och blåbär. Häll hälften av smöret i smeten och smörj plättpannan med resten. Grädda plättar. Servera med honung och vaniljglass. SMASKENS!

Efter lugn och skön frukost och Almas förmiddagsvila begav vi oss till Malmö muséer. Regnet började precis strila då vi nådde portarna och väl därinne njöt vi av alla fina djur på akvariet och Alma hälsade med sin finast pipröst på närmast samtliga fiskar och reptiler - Heeeeeiiiiiiiii!!! Heeeeeeej. Heiiiiiiiii. Och jag såg de coolaste fiskar jag någonsin skådat! De var små men naggande goda om man så säger. Hela fisken var under vattenytan, med undantag av ögonparet vilka var ovanför vattenytan. Det såg väääldigt roligt ut. en massa ögon som åkte omkring. Ja jag roade mig. Läderkarp är för övrigt en läskig fisk som ser ut att sakna fjäll. Den har märkliga klumpar på kroppen istället. Hur som helst!

Efter akvariet gick vi runt på själva muséet och tittade förundrat på uppstoppade djur. Till Almas odelade förtjusning och vår högst tudelade dito. Bisonoxen är ett väldigt stort djur. Älgen också. Och noshörningen. Och det är en ganska mäktig upplevelse att verkligen få se exakt hur väldans rejäla de där djuren är. Men de är också väldans döda. Och det känns väl sådär fräscht. Åh, vilket stort och ganska dassigt dött vildsvin som står här i en vintermonter med bomullssnö. Och stort. Och dött. Ja, ni fattar. Och plötsligt, utan förvarning står jag öga mot döda (så måste det väl heta?) med en japansk jättespindelkrabba vilken har upp till FEM METER MELLAN KLORNA. FEEEM MEEETER!!! Som tur är lever de på 30-50 m djup så det är ju inte så att man riskerar möta någon på gatan direkt, men WOW vilka stora krabbor vi snackar om! Som tur är kunde man läsa på montern att de är inte har så vidare värst bra balanssinne så därför är de så långt ner att de inte riskerar att blåsa omkull. Tur att veta att om jag skulle bli hotad till livet av en ilsken japansk jättespindelkrabba så är det bara att putta på den. Skönt med överlevnadsstrategier till allehanda scenarion. Efter den här rafflande upplevelsen såg vi en ganska stor känguru utan påse på magen. Alltså utan pung men med testiklar. Fast de syntes inte. Det enda som syntes var som en liten pälsklädd tennisboll lite nedanför det ställe man förväntar sig att kängurungen skall bo. Bredvid mig stod ett tonårigt syskonpar vilka var mycket förbryllade över den lilla pälsbollen

Systern: MÄH! Ska äntä kängurur ha påse ällä? (obs! turistande ickeskåningar med oidentifierad dialekt)
Brodern: Ah, dedär är i vart fall ingen påse
Systern: MÄH! Ä dä ingen känguru ällä?
Brodern: (Axelryckning)
Tjuvlyssnande Besserwissersaring: Det där är en HANE. Det är HONORNA som har påse på magen - eller PUNG som man kallar det. HANARNA har ingen pung. Som du ser. De har en sådan där pälsklädd tennisboll istället. Den hane som har påse på magen är i sådant fall stomiopererad
Systern: Aha..
Modern som stått lite gömd: ??!

Efter denna lilla halvtomhalvt uppskattade föreläsning från en fullkomligt kängurunovis besserwisser fortsatte vår intellektuella förkovring på Malmö museer. När vi hade gått och gått, både länge och väl råkade vi hamna i avdelningen med de obligatoriska benknotorna och låtsasmänniskorna med linhår och aprikos gipshy vilka sitter och typ kardar och då fick vi nog. Det finns gränser. Och en av dessa gränser går vid linhårsfolk. Och låtsasmat av gips och trolldeg. Huvva.

Så vi gick hem och åt hemgjorda rostbiffsmackor med remoladsås och cornichons (små gurkor) och persiljedekorationer som vore det de lyxigare än de lyxigaste konditorimackorna. Och till detta folköl och en omgång TP till Almas eftermiddagsvila.

Helgen var fullkomlig.

Igår kom ljuvliga lillasyster till Malmö för att vara nära kärleken och oss förstås. Därav bloggtystnad. Och imorgon bär det av på heldagsutflykt med Anna och hennes Kille F (med kraftigt betonat "K" för effektens skull) till bl.a. Dunkers Kulturhus i Helsingborg och deras fotoutställning. På kvällen följer fiskochskaldjurssoppa med saffran och aioli och riktig middagskonversation. Vi har tillochmed besämt ämnen, då vi inte riktigt hann med att prata om allt som vi ville vid vår förra sittning igår kväll. Och ämnena är som följer:

1. Kängurur i allmänhet och deras fortplantningsmetod i synnerhet. Föredragare: moi
2. Tekniska muséets förträfflighet. Föredragare: F
3. Hur man gör blåbärsplättar. Föredragare: moi

Så om ni ursäktar, nu måste jag avlägsna mig för att på djupet förkovra mig i kängururs fortplantningsmetod med frågeställningen Är det verkligen så att hanen hoppar NER i honans pung vid själva koppuleringstillfället? För visst är det väl så att kängurubarnet föds ur själva påsen? Och då måste väl själva befruktningen äga rum där också? Va? Eller? Va?

Ja ungefär så låter min vetenskapliga frågeställning. Så som ni märker, jag har inte tid att blogga mer nu.

Vi ses!