Tack vare er!!!
Ojojoj.. Tre och en halv timme var jag på rekryteringsföretaget idag. TRE OCH EN HALV TIMME!!! För det första kan jag berätta att detta ställe hyser ca sextio medarbetare där de flesta arbetar i kontorslandskap och aldrigaldrigaldriiig har jag varit på en tystare arbetsplats! Detta var jag ju tvungen att undra lite över och rekryteringsmannen kunde inte annat än hålla med. Lite strange.. Varför pratar de inte med varandra? Nåväl. Detta var bara en parentes i sammanhanget.
Först kan jag berätta att jag TOTALFLOPPADE på det initiala begåvningstestet som jag fick en timme på mig att utföra. Helt utan koll började jag fylla i detta kompendium med nio delmoment. Nio delmoment som mäter verbal, spatial och numerisk begåvning. Jag var inte så bra på det där med upplägg. Med upplägg menar jag egentligen ren och skär koll på läget. Nästa gång jag gör ett sådant där test skall jag börja med att gå igenom själva provet för att se ungefär hur mycket tid man kan lägga på respektive avsnitt. Det gjorde jag inte idag. Och eftersom jag har världsagrymmaste prestationsångesten och på något sätt förväntar mig att jag skall spetsa hela middevippen trots att jag vet att min styrka knappast ligger på den numeriska eller spatiala sidan resulterade hela förfärligheten i att jag missade tre hela delmoment. Pinsamt men sant. Jag fick ångest och messade S som blixtsnabbt svarade Det är inte ett högt IQ de söker utan ett högt EQ. Så jag bröt ihop lite sådär microartat och gick raskt vidare till den del som passar mig bäst. Samtalsdelen. Förstås.
Återkopplingen på de övriga testerna som jag gjort via nätet före intervjutillfället gick strålande. Minsann om jag inte fullkomligt briljerade på självkännedom! Man skulle själv berätta vilken värde mellan 1 och 9 som man trodde att man hamnade på i de olika områdena på testet innan rekryteringsmannen kungjorde facit. Sedan var det tänkt att man skulle diskutera utifrån den eventuella diskrepans som uppstod. MEn det uppstod ingen diskrepans. Ingen alls. Jag gissade rätt på allt. Hehe. Rekryteringsmannen frågade mig om det var jag som utformat själva testet. Ungefär där kände jag att det här nog kunde gå vägen. När han sedan skojade lite på min bekostnad genom att referera till mitt dispositionsmisslyckande på begåvningstestet blev jag ännu mer stärkt i den känslan.
Så när vi skulle knyta ihop säcken som man säger, sa rekryteringsmannen följande:
"jag har lite dåligt samvete över fru Saring. Jag var nämligen på väg att inledningsvis sortera bort dig i första vändan eftersom jag inte tyckte att du hade riktigt rätt bakgrund. Men nu när jag har träffat dig är du ju helt klockren." Jo. Han sa faktiskt så. Klockren. Så nu vet jag att jag går vidare. För det sa han.
Ytterligare ett steg på vägen. Om två veckor är det dags för intervju hos personalchefen. Jippie!
Efter mycketmycket krångel lyckades jag ta mig till lägenheten och kolla in den. Det var en ganska traumatisk upplevelse tyvärr. Missförstå mig inte; stommen är fantastisk. Fem rum och arbetskök som vi hoppas kan göras om till fyra rum och riktigt kök. Genomgående lägenhet från 1939 med balkong i söderläge och badkar. Vackert originalgolv av granit i hallen och superbra planering. Men. Så in i bängen nergånget. Så totalt fulgjort och slitet och kladdmålat och sprucket att jag blir alldelesalldeles matt. Tyvärr. Och jag överdriver inte. Det är S*U*N*K*I*G*T helt enkelt. Så nu hoppas vi innerligt att hyresvärden som är en gedigen historia i form av ett fackligt tjänstemannaförbund kan tänka sig att renovera bostaden. Annars blir det svårt att trivas. Men hur som helst; vi har snart ett kontrakt på en bostad på Gärdet med balkong, jag är inte på något vis otacksam. Bara mån om att vi skall trivas. Vi har ju det så himlahimla fint idag. Fast jag vet att det också kommer att lösa sig. I värsta fall får vi väl ta ett typ bosättningslån eller liknande och rusta upp lägenheten för egen maskin. Det löser sig. Det ordnar sig. För det visar sig ju gång på gång på gång på gång.
Saring har flooooooooow!!!
YIIIIIIIIIHAAAAAAAAAAA!!!
Först kan jag berätta att jag TOTALFLOPPADE på det initiala begåvningstestet som jag fick en timme på mig att utföra. Helt utan koll började jag fylla i detta kompendium med nio delmoment. Nio delmoment som mäter verbal, spatial och numerisk begåvning. Jag var inte så bra på det där med upplägg. Med upplägg menar jag egentligen ren och skär koll på läget. Nästa gång jag gör ett sådant där test skall jag börja med att gå igenom själva provet för att se ungefär hur mycket tid man kan lägga på respektive avsnitt. Det gjorde jag inte idag. Och eftersom jag har världsagrymmaste prestationsångesten och på något sätt förväntar mig att jag skall spetsa hela middevippen trots att jag vet att min styrka knappast ligger på den numeriska eller spatiala sidan resulterade hela förfärligheten i att jag missade tre hela delmoment. Pinsamt men sant. Jag fick ångest och messade S som blixtsnabbt svarade Det är inte ett högt IQ de söker utan ett högt EQ. Så jag bröt ihop lite sådär microartat och gick raskt vidare till den del som passar mig bäst. Samtalsdelen. Förstås.
Återkopplingen på de övriga testerna som jag gjort via nätet före intervjutillfället gick strålande. Minsann om jag inte fullkomligt briljerade på självkännedom! Man skulle själv berätta vilken värde mellan 1 och 9 som man trodde att man hamnade på i de olika områdena på testet innan rekryteringsmannen kungjorde facit. Sedan var det tänkt att man skulle diskutera utifrån den eventuella diskrepans som uppstod. MEn det uppstod ingen diskrepans. Ingen alls. Jag gissade rätt på allt. Hehe. Rekryteringsmannen frågade mig om det var jag som utformat själva testet. Ungefär där kände jag att det här nog kunde gå vägen. När han sedan skojade lite på min bekostnad genom att referera till mitt dispositionsmisslyckande på begåvningstestet blev jag ännu mer stärkt i den känslan.
Så när vi skulle knyta ihop säcken som man säger, sa rekryteringsmannen följande:
"jag har lite dåligt samvete över fru Saring. Jag var nämligen på väg att inledningsvis sortera bort dig i första vändan eftersom jag inte tyckte att du hade riktigt rätt bakgrund. Men nu när jag har träffat dig är du ju helt klockren." Jo. Han sa faktiskt så. Klockren. Så nu vet jag att jag går vidare. För det sa han.
Ytterligare ett steg på vägen. Om två veckor är det dags för intervju hos personalchefen. Jippie!
Efter mycketmycket krångel lyckades jag ta mig till lägenheten och kolla in den. Det var en ganska traumatisk upplevelse tyvärr. Missförstå mig inte; stommen är fantastisk. Fem rum och arbetskök som vi hoppas kan göras om till fyra rum och riktigt kök. Genomgående lägenhet från 1939 med balkong i söderläge och badkar. Vackert originalgolv av granit i hallen och superbra planering. Men. Så in i bängen nergånget. Så totalt fulgjort och slitet och kladdmålat och sprucket att jag blir alldelesalldeles matt. Tyvärr. Och jag överdriver inte. Det är S*U*N*K*I*G*T helt enkelt. Så nu hoppas vi innerligt att hyresvärden som är en gedigen historia i form av ett fackligt tjänstemannaförbund kan tänka sig att renovera bostaden. Annars blir det svårt att trivas. Men hur som helst; vi har snart ett kontrakt på en bostad på Gärdet med balkong, jag är inte på något vis otacksam. Bara mån om att vi skall trivas. Vi har ju det så himlahimla fint idag. Fast jag vet att det också kommer att lösa sig. I värsta fall får vi väl ta ett typ bosättningslån eller liknande och rusta upp lägenheten för egen maskin. Det löser sig. Det ordnar sig. För det visar sig ju gång på gång på gång på gång.
Saring har flooooooooow!!!
YIIIIIIIIIHAAAAAAAAAAA!!!
posted by Saring at 3:19 em
8 Comments:
TJOLAHOPP tjolahej var det inte så vi sa så sej! (nödrim med stavfel för den blinde)
Jag har typ knappt lust att säga - vad var det vi sa - för det var ju så uppenbart! HURRA! (nästan rim igen) kram.
Åh så kul att höra! Jag släpper inte tummarna förrän det verkligen är säkert. Men kan inte tänka mig något annat... :-)
Vad kul att det gick bra (hade förstås inte väntat mig annat :)). Och med det nuvarande flytet så kommer nya värden säkert böna och BE om att få renovera er nya lägenhet, det är jag övertygad om!
Grattis! Tror du att du kan få "Klockren" på visitkorten?
Timbuktu sjöng:
"Det kommer att OOOOOOOOOOOOOOORdna sig!"
Och det gör det ju. Men inte för alla. Bara för sådana där fantastiska människor som du!
Heja heja!
Jag tvivlade inte en sekund!
Och här sitter jag och rodnar!
Förresten tror jag inte det var tack vare oss. Jag tror du hade fixat det där så bra ändå. Alldeles själv liksom
Jamen det är ju helt uppenbart att det här är meeeeningen! Knappt ens att du behöver fundera på nästa steg, det kommer att lösa sig lätt som en applepie *eller nåt* You go, girl!
Skicka en kommentar
<< Home