Snart helg!

I natt har jag fått SOVA! Helt magiskt noterade jag att Alma vaknade och lät sig bli hämtad av S utan att kräva föräldrabyte! Hon har låtit honom trösta och vyssja och jag har hållit mig så när sängkanten som det överhuvudtaget är möjligt utan att riskera liv och lem. Känns bra. Känns fint. Inger hopp. Och snart är det fredag och då är det ännu snarare lördag. Jippie!

Jippie!

Och så har vännen min fått en dotter och en svindlande känsla infann sig i samma stund som jag läste det lyckliga beskedet. Ååh, vad jag längtar efter att få uppleva det där storastora igen. Längtar. Lääängtar. Och om inte häddhantarna, eller amatörerna hör av sig snart är jag beredd på att föreslå för S att vi håller oss till ursprungsplanen istället och kör hårdare än hårt på syskonförsökslinjen. Efter trettonhelgen var det senaste beskedet från Hansombestämmer att de skulle höra av sig för en intervju. Och det förstås, efter trettonhelgen håller ju i sig ända tills det börjar luta åt före trettonhelgen och det dröjer ju åtminstone dryga halvåret tills det är så. Väl. Men hursomhelst. Ovisshet är det värsta jag vet. Jag trivs mycket bättre när jag tydligt känner att jag styr mitt eget liv. Visst, det gör jag ju hur som helst, men det här jobbet är ju verkligen något jag verkligenverkligen vill! Men jag jobbar hårt för att praktisera här-och-nu-metoden. Jag försöker gilla läget. Gilla-la-la-la läääääget..