Ingen rast, ingen ro
Så var det dags igen! Ut på vägen bara, uppuppupp i landet igen. Fast denna gång blir det inte så långt. Endast 41 mil till Mariestad och så hem igen förstås. För farmor och farfar lääängtar ju så efter lilla Alma och då måste man ju hörsamma den längtan. Förstås. Men på frågan hur motiverad jag är att än en gång ge mig ut för att i timmatal sitta i en bil för att vara i någon annans hus något dygn för att sedan återigen sitta timmatal i bil för att komma hem trött med en lite småorolig dotter så är svaret inte alls ett endaste litet yttepyttigt dugg. Skitomotiverad snarare. Jaja. Det är som det är när det är som det är för så är det.
Jag kan ju alltid använda tiden i bilen åt att lägga upp sluga politiska strategier..
Jag kan ju alltid använda tiden i bilen åt att lägga upp sluga politiska strategier..
posted by Saring at 10:41 fm
4 Comments:
Våra barn hatade att åka bil när de var små, så när far- och morföräldrar (som bodde långt ifrån) lääängtade efter barnbarnen så sa vi alltid att de var jättevälkomna till oss! Det var en väldigt lugn och skön strategi när de var bebisar.
Lyllost där! Jag önskar nästan att Alma avskydde bilen... Eller, nej. Det är nog bra att hon är så tålig som hon är. För annars hade vi inte haft så kul ihop :o) Och mina svärföräldrar har liksom vuxit fast hemma hos sig så för att bibehålla en god relation så blir det till att åkaåkaåkaåkaååååka...
Tåg då?
Jag tycker nog att du kunde få lov att stanna hemma lite mer, och att far- och morföräldrar kunde åka lite mer.
Skicka en kommentar
<< Home