Jobbet, ja.

Det är stor kulturskillnad mellan gamlajobbet och glasplanet på nyajobbet.. Jag har lite att göra här också tror jag! Här är det karriären framför den sociala interaktionen som gäller. Hur är det möjligt att undvika ett enkelt "hej" när man jobbar i lanskap?! Att bara undvika att se vilka som är på plats är en bedrift enligt mig. Men så är det och det skall jag ändra på. Jag hälsar högt och glatt på alla när jag kommer på morgonen och de svåraste fallen tar jag en extra sväng till, spänner ögonen i och säger "HEJ! Hur står det till idag?!" Det tar nog skruv snart. Missförstå mig rätt. Människor är vänliga och positiva när man väl språkas vid, men de är tveklöst individualister och om sanningen skall fram så finns det väl lite övrigt att önska vad gäller social skills åtminstone när det gäller ett par stycken.

Men jag har som sagt redan börjat jobba! Utöver mina intensiva hej-attacker har jag låtit flytta ett par lampor över kaffehörnans fåtöljer som jag under min första vecka slog huvudet i tre gånger och samtliga gånger fick kommentaren "ja, det där händer en allt som oftast" Jaha.. Så varför ser ingen till att få dem flyttade då? Sagt och gjort. Nu hänger de finfint över borden istället. Däremot gjorde jag misstaget att fråga en av höghönsen om råd vid placeringen och det var tydligen lite fööör crazy. Jag fick info om att detta inte ingick i arbetsbeskrivningen och sedan ett litet muttermutter.

Jo, det finns lite att jobba med här. Hierarkiskt system är bara förnamnet. Och jag som är Hierarklektiker!!! Jag har fått veta att jag är en "X och YPo/HiPo, nivå 3".. I rest my case. Eller nej, förresten, vilar gör jag inte, snarare jobbar på det. Hårt. Två delar anpassning och tre delar mod och framåtanda torde vara receptet för att nå framgång här.

En stor omställning för mig är också avsaknad av fikarast. Vill man ha kaffe tar man det och går med detta till sitt "bås" och fortsätter vara viktig. I all anonymitet. Men klockan tolv bryts förtrollningen och som på en given signal bryter samtliga på vår del av planet upp från det vi gör för att göra följe ner till trevlig tvångslunch i den enorma personalmatsalen med typ tusen rätter att välja mellan till subventionerat pris som dras på lönen. Därefter följer gemensam work out där hela gänget tar trappan upp till elfte våningen för några minuters kaffedrickande i fåtöljhörnan med lämpligt placerad belysning. Men strax innan ett är det så åter till båsen och anonymiteten. Personalmöten har vi visst inte heller. Mer än ett om året. Ganska sällan för att få en vi-känsla och känsla av sammanhang..

Ja, det är en stor omställning som sagt. Ett spännande system, så att säga.. Och en sak är jag fullkomligt övertygad om. Jag kommer att få det så in i bängen bra här!