Är ETT litet lyte för mycket begärt?
Läste just ett i vanlig ordning välformulerat och underhållande inlägg av Lisa/Onekligen där hon beskriver sin barndoms starka önskan om att få bli gipsad. Och ojojoj som jag kan skriva under på det där! Fast för mig var inte en gipsad arm tillräckligt. Nejnej. Om jag skulle fått mina innersta barndomsönskningar uppfyllda hade jag stolt kunnat svänga mig med följande attribut;
*Gips
*Kryckor (förstås!)
*Glasögon
*Tandställning (allra helst plastgom OCH nattandställning)
*Talpedagogelev
Och jag kan med verklig och innerlig stolthet meddela att solsyster hade äran att få föräras med samtliga av ovanstående... ja, vad skall man kalla det? Lyten? Välsignelser? Ja. Välsignelser blir bra. Med undantag av kryckorna, eftersom det var i armen som hon fick den där sprickan efter att så hjältemodigt och livsfarligt ha trillat av hästen i ridhuset. Och om jag minns saken rätt så blev hon inte heller helgipsad utan fick en gipsskena som liksom lidandes på. Eller minns jag fel? Men ÄNDÅ! Ett gips är ett gips är ett gips. Om än ett bandagelindat sådant.
Talpedagogen blev för mig lite av en olycklig platonisk kärlek. Jag ville verkligen inget hellre än att få gå dit och talträna, som storasyster. Men trots idoga försök till övertalning Snääälla talfröken... Kaaan inte jag också få gå hos dig? Jag kan inte säga Köööka (halländs landsortsmål för kyrka) ställde sig talfröken fullkomligt kallsinnig till min önskan. Glasögon lyckades jag fuska mig till men de blev ganska jobbiga att bära eftersom de uppenbarligen inte var rätt slipade... Och tandställning fick jag visserligen till slut, men när det väl blev aktuellt var jag fjorton år och min heta längtan efter de mer lytesmässiga formerna av välsignelser hade minst sagt svalnat av. Ironiskt nog.
Och när jag nu betraktar ovanstående önskelista undrar jag bara en sak.
Varför?
*Gips
*Kryckor (förstås!)
*Glasögon
*Tandställning (allra helst plastgom OCH nattandställning)
*Talpedagogelev
Och jag kan med verklig och innerlig stolthet meddela att solsyster hade äran att få föräras med samtliga av ovanstående... ja, vad skall man kalla det? Lyten? Välsignelser? Ja. Välsignelser blir bra. Med undantag av kryckorna, eftersom det var i armen som hon fick den där sprickan efter att så hjältemodigt och livsfarligt ha trillat av hästen i ridhuset. Och om jag minns saken rätt så blev hon inte heller helgipsad utan fick en gipsskena som liksom lidandes på. Eller minns jag fel? Men ÄNDÅ! Ett gips är ett gips är ett gips. Om än ett bandagelindat sådant.
Talpedagogen blev för mig lite av en olycklig platonisk kärlek. Jag ville verkligen inget hellre än att få gå dit och talträna, som storasyster. Men trots idoga försök till övertalning Snääälla talfröken... Kaaan inte jag också få gå hos dig? Jag kan inte säga Köööka (halländs landsortsmål för kyrka) ställde sig talfröken fullkomligt kallsinnig till min önskan. Glasögon lyckades jag fuska mig till men de blev ganska jobbiga att bära eftersom de uppenbarligen inte var rätt slipade... Och tandställning fick jag visserligen till slut, men när det väl blev aktuellt var jag fjorton år och min heta längtan efter de mer lytesmässiga formerna av välsignelser hade minst sagt svalnat av. Ironiskt nog.
Och när jag nu betraktar ovanstående önskelista undrar jag bara en sak.
Varför?
posted by Saring at 11:45 em
3 Comments:
Det enda jag önskade mig var att få hoppa på kryckor men det har jag hittills aldrig fått.
Mina största rädslor var däremot:
1. Att få glasögon *fyran*
2. Att få sy *tvåan?*
3. Att få tandställning *22 år*
...fick alla tre :/
Hur kan det bli så...?
Ja du cinks... Den enes nöje, den andres löje som man brukar säga. Eller nä. Jag kom just på det, men det funkar! :o)
Tina! Jag såg för inte så länge sedan att man nu kan få FÄRGAT gips. Blir liksom lite mer moderiktigt på så vis. Men min enda tanke då jag såg en människa med knallrött gips var "men herreguuu! Nu kommer ju inte alla autografer att synas!!!" Men du menar alltså att man som vuxengipsad inte får några autografer öht?! Fy vad dåligt!
Skicka en kommentar
<< Home