Bekännelse

Ibland väntar jag lite extra länge på att komma till Almas undsättning. Ibland väntar jag tills jag hör Ordet. Ordet som gör att mitt hjärta smälter. Ordet som skapar en känsla av att jag måste nypa mig i armen för att vara alldelesalldeles säker på att jag inte drömmer den ljuvligaste dröm som drömts. Ibland stannar jag utanför sovrumsdörren, trots att Alma är uppenbart missnöjd. Jag stannar tills jag hör henne säga det. Så att mitt hjärta får smälta lite... Mmmmamma!