måndag, september 04, 2006

Svar på tal

Åh! Jag ÄLSKAR att bli intellektmuckad med! Men det blir ett på tok för långt inlägg i kommentarspalten, så jag svarar dig Isidor här istället.

Bäste Isidor kommenterade mitt förra inlägg så här;

Nja, en liten, liten brist i ditt resonemang. En rapport, som publiceras 2005, behandlar knappast data från 2005, utan snarare data som samlats in 2003, vilket betyder att det som redovisas i rapporten inte nödvändigtvis gäller nu, utan gällde för några år sedan.

Därmed inte sagt att Maud nödvändigtvis har rätt när hon säger att det börjar vända, men man kan inte heller nödvändigtvis hävda att hon har fel med stöd i rapporten som kom ut förra året.

På mitt jobb har vi en manlig och en kvinnlig städare/städerska som, i sann jämställd anda, gör vårt kontor fint.

Efter att ha växt upp med en kirurg i familjen, som jobbade nätter och jourer och som alltid fick en ny patient prick klockan 16.55 som skulle ha dött om kirurgen inte lagade vederbörande, kan man också säga att busschaufförens lediga tid och kirurgens kanske dels inte är lika väl tilltagna och dels inte lika planerbara, men de förväntas få plats med lika mycket gräsklippning, och kom inte och säg att man väljer att gå hem när jobbet är slut, för det gör du inte om folk dör. Kanske då, att det kan vara värt en del, och kanske, kanske, att det då kan vara lite motiverat att ha möjligheten att köpa gräsklippningen.

Vad man däremot kan anmärka på i Mauds resonemang är att de använder en mycket liten yrkesgrupp för att motivera ett ganska stort förslag.

Å andra sidan: Vore det inte bättre att folk fick möjlighet att, till reducerad skatt, anlita andra som annars skulle gått på akassa eller socialbidrag? Nog måste det vara bra mycket värdigare att städa andras skit än att leva på statlig välgörenhet? Det skulle dessutom förmodligen innebär en mindre nettoutgift för staten och mer pengar där det faktiskt behövs.

Eller är det inte "fint nog" att städa och klippa gräs? Inte i ett samhälle där ALLA ska ha högskolebehörighet till varje pris. Där är det högre status att vara arbetslös!

Ja, jag muckar med flit!

Okejrå. Det ligger något i det du säger angående rapporten. Jag backar således på den punkten ÄVEN om jag tycker att det är fantastiskt underbart att Maud använder sin ”partikollega som hon ringde häromdagen” som faktakälla... För mig blir det ungefär lika seriöst och välunderbyggt som att skriva ”Expressen” i källförteckningen på en C-uppsats… Hursomhelst. Du har en poäng i ditt resonemang.

Det är däremot INTE min värdering att det är ofint att städa eller klippa gräs. Det är inte heller min meningsträvanellertro att alla skall ha högskoleutbildning. Dessa uppfattningar menar jag bär drag av elitism och min strävan är att vara det motsatta. För mig är det dock inte okomplicerat att jag som är en stackars-dubbelarbetande-övre-medelklasskvinna-i-karriären skall få lite mer kvalitetstid med barnen eller med mitt Amex Gold för den delen, på bekostnad av en dubbelarbetande-nedre-arbetarklasskvinna-från-förorten. För det är så jag befarar att det skulle bli. Det är i stället i allra högsta grad komplicerat. För mig.

Tidsbrist är definitivt ett problem i samhället som delas av betydligt fler människor än kirurger. Och tidsbrist är tidsbrist oavsett vad som orsakar detta och påverkar många enskilda och familjer negativt. Och jag är inte av princip emot att man uppvärderar så kallat hushållsnära tjänster men jag saknar en debatt om HUR man skall göra detta. Jag menarochtror att borgarkollitionens förslag riskerar att öka underordning och segregering i samhället. Hur skall man motverka detta? Eller det kanske man inte ska? Det är kanske lättare att gå efter principen om individens egna val och vissa-väljer-en-tvåa-i-flemingsberg-och-vissa-väljer-hus-i-vitabergen-argument...

Och att som Mård Olofsson prata om att anlitandet av städpersonal i hemmet är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv är ur min synvinkel skrattretande. Vem tror hon kommer att städa vårt hem? Fredrik Reinfelt eller någon annan av hans bröder? Nä. Jag tror att jag hellre kämpar mot jämställhetsproblematiken på andra sätt än att anlita en annan kvinna än mig som städar undan min makes skäggstubb ur handfatet.

Och faktum kvarstår. Centerpartiets exempel om hjärnkirurgens gräsklippningsproblem ÄR det dummaste jag har läst på mycket länge. För mig framstår Centerpartiet genom sin fånigafåniga rapport som korkade. Därmed inte sagt att personer som väljer att rösta på Centerpartiet är korkade. Förstås.

Åh så uppfriskande det är med lite politisk debatt! Nu känner jag mig riktigt i gasen! Jag tror jag nynnar på en härlig gammal kampsång när jag ändå är igång!

Medan den rikes barn bli feta
dör den fattiges barn av svält
och fast dom säger att vi är lika
så är det alltid dom som har rätt.

Dom säger vi sitter i samma båt
både styrman och matros.
Men hur jag än försöker och bär mig åt
så är det alltid jag som ror
så är det alltid jag som ror.

Om friheten för den lame
är att få gå precis vart han vill
och den stumme kan bli kejsare
om han bara säger till.
Ja, då är skomakarpojkens frihet
att få stanna vid sin läst
och det är frihet för den fattige
att kunna köpa vad som helst
att kunna köpa vad som helst.

Dom säger att vi hör samman
att vi är bröder allihop
att vi ska lära oss att leva med varann.
Men när tiderna blir knappa
och man ska prova det som band
då är det slut på allt tal om broderskap
och man snor åt sig vad man kan.

Medan den rikes barn bli feta
dör den fattiges barn av svält.
Fast dom säger att vi är lika
så är det alltid dom som har rätt.
Dom säger vi sitter i samma båt
både styrman och matros.
Men hur jag än försöker och bär mig åt
så är det alltid jag som ror
så är det alltid jag som ror.

(1789+0, M. Wiehe Vem kan man lita på? 1972)

Ja, jag spetsar till det med flit!

1 Comments:

Blogger Isidor said...

Men om förslaget innebär att en människa som är arbetslös slipper vara det, och kan förtjäna sitt eget uppehälla, och betala lite skatt, istället för att kvittera ut mycket bidrag, då kan man ju använda pengar som är över till skolor och annat bra, så att man kan ge folk möjlighet att ta sig ur underläget. "En gång socialbidragstagare, alltid socialbidragstagare" är ju tyvärr inte så långt från sanningen, för vi som är så lyckligt lottade att vi har jobb, inte fan släpper vi dem, inte?

Och ja, det är spännande att "battla" (som måste vara ett av de dummaste orden på mycket, mycket länge...)!

06 september, 2006 16:02  

Skicka en kommentar

<< Home