Nöjd
Idag har jag varit på utvecklingssamtal för Alma. Det var bra och jag känner mig inte mindre stolt som mamma. Det var ett nyanserat samtal som verkligen befäste känslan av att Alma är omgiven av duktiga pedagoger som ser henne. Både som människa och som pedagogiskt objekt och det känns faktiskt brarätt.
Vi har nog världens bästa dagis. Det är en häftig känsla.
Jag har nog världens bästa jobb. Det är också en häftig känsla.
Att jag dessutom har världens bästa familj, det är jag fullkomligt övertygad om.
Jag har det bra. Riktigt bra.
Dessutom är jag sund! Har jag sagt att jag är sund? Jag är SUND! Jag går i trappor.
Vi har nog världens bästa dagis. Det är en häftig känsla.
Jag har nog världens bästa jobb. Det är också en häftig känsla.
Att jag dessutom har världens bästa familj, det är jag fullkomligt övertygad om.
Jag har det bra. Riktigt bra.
Dessutom är jag sund! Har jag sagt att jag är sund? Jag är SUND! Jag går i trappor.
posted by Saring at 7:33 em
5 Comments:
Det verkar som om vi hade världens otur med våra dagiserfarenheter.. Skönt att höra att det fungerar bra för de flesta andra.
Härligt att du/ni mår så bra!
Kram!
Underbart att höra saring!! Visst är det härligt när livet känns YES!!
Saknar dig....måste ju ses nångång!
AAAARGHHH, utvecklingssamtal, blotta tanken gjorde mig bra svettig i min före detta yrkesroll. Krävande föräldrar som ville veta allmän form- och kunskapskurva... Det olustiga i situationen var nog egentligen att enbart Per själv förväntades leverera, inte sällan handlade det om en monolog istället för dialog, och tid fick fyllas ut med klyschor som inhämtats i relevant litteratur. Nej, skämt å sido, handlade nog snarare om mig och min ibland lätt paranoida läggning som person, men det var just på grund av dessa som man ibland bytte avdelning på förskolan, så att tiden så att säga inte skulle hinna ikapp och man skulle "avslöjas"... Glasklar logik eller? ;-) Men vad skönt att ni trivs med dagiset ("NEJ, FÖRSKOLAN HETER DET" som man eventuellt skulle kunna blivit tillrättavisad med, även detta i före detta yrkesroll..), vilken oerhörd källa till olustkänsla om så inte är fallet. I övrigt, saknar er å det grövsta, hoppas vi ses inom en inte alltför avlägsen framtid!
Utvecklingssamtal ger mig the kreeps. Med fyra barn kan du tänka dig hur många sådana jag varit på de senaste 17 åren. Ett tag funderade jag på en folkabuss som jag turenerade i mellan föräldramöten, utvecklingssamtal, dagisfika,brännbollspicnick......
Men jag förstår att det är stort första gången, förlåt om jag förringade din känsla, går liksom igång på ordet.
Mariamamman
PUSS!!!
Skicka en kommentar
<< Home