Kurs
Idag har jag kört till Värmland för att gå en certifieringskurs som sträcker sig från söndag till lördag. Och kan ni tänka - det känns bara bra! Jag grät lite när jag 1) väckte Alma lite försiktigt för att säga hejdå ordentligt samt då jag 2) körde iväg i bilen och hon glatt vinkade från sitt sovrumsfönster. Men skuldmamman har inte synts till en endaste liten sekund.
Jag ser fram emot den här veckan. Jag väljer att vara här och ser fram emot att få riktigt bra verktyg. Jag ser fram emot att få saker på plats, både personligt och professionellt och det tror jag kommer att ske den här veckan.
Dessutom var det var en finglad liten tjej med rutiner på plats som jag lämnade i morse. När jag berättade att jag skulle "flyga flygplan" och vara borta länge (visst, det där med tidperspektivet förstår hon inte, men hon har några tidigare resor att relatera till) var hon noga med att försäkra sig om att inte båda föräldrarna skulle bort - pappa inte flyga flygplan? Nej älskling, pappa skall ju vara hemma med Alma! och då var allt bra. Jag fick många kramar och pussar såväl "starkkramar" som vanliga och hon kändes trygg. Hemma. Med pappa.
Det är en skön känsla. Att inte känna skuld. Längtan och saknad, ja. Men skuld, nej. Skönt.
Men med schema från 08.30 till 21.00 lär det inte bli mycket bloggande, varken skriv- eller läsledes. Nu vet ni åtminstone varför. Ses sen!
Jag ser fram emot den här veckan. Jag väljer att vara här och ser fram emot att få riktigt bra verktyg. Jag ser fram emot att få saker på plats, både personligt och professionellt och det tror jag kommer att ske den här veckan.
Dessutom var det var en finglad liten tjej med rutiner på plats som jag lämnade i morse. När jag berättade att jag skulle "flyga flygplan" och vara borta länge (visst, det där med tidperspektivet förstår hon inte, men hon har några tidigare resor att relatera till) var hon noga med att försäkra sig om att inte båda föräldrarna skulle bort - pappa inte flyga flygplan? Nej älskling, pappa skall ju vara hemma med Alma! och då var allt bra. Jag fick många kramar och pussar såväl "starkkramar" som vanliga och hon kändes trygg. Hemma. Med pappa.
Det är en skön känsla. Att inte känna skuld. Längtan och saknad, ja. Men skuld, nej. Skönt.
Men med schema från 08.30 till 21.00 lär det inte bli mycket bloggande, varken skriv- eller läsledes. Nu vet ni åtminstone varför. Ses sen!
posted by Saring at 11:05 em
3 Comments:
Ha en riktigt fin vecka, lär dig mycket, och ladda familjebatterierna!
Jag hoppas vi ses snart.
Ha en bra vecka! Usch, jag undrar om jag kommer vara lika stark som du när jag ska lämna min lilla prinsessa en hel vecka hemma med sin pappa för att jag ska på skidsemester med jobbet... Äh, jag får ta lärdom av dig för att bli en stark (inombords) mamma!
*kram*
Hej.
Jag är storasyster till KrutRut-Lisa och imorse sa hon att jag var tvungen att lämna kommentarer i de bloggar jag läser. Annars är man tydligen lite ofin. Jag gör som hon säger, det är nog säkrast så.
Nu har jag lämnat ett avtryck hos dig, för här tittar jag ofta in.
Tjing.
Skicka en kommentar
<< Home