Lola.
Som tidigare nämnts har Alma dubbla anlag för att älska vår nya familjemedlem. Lola. Jo, det är en hon och hon heter Lola. Det har Alma bestämt. Alma och Lola och Almas pappa är ganska lika vilket jag tycker är särdeles underhållande. Och jag älskar dem alla tre!
Lola satt i en second hand-affärs skyltfönster på Odenplan och hojtade åt mig då jag gick förbi. När jag såg prislappen fick jag gnugga mig i ögonen och liksom hålla mig för att inte skrika av glädje och utbrista men affäärstanten då!! Är du alldeles gaalen?!! Femtiofem kronor för en stor Mon Ami i nyskick?!! Jag ger dig det dubbla!!
Jag pallade trycket och lyckades leende hålla igen och säga åhå. Men då tar jag den då. Istället. Inte alls lika desperat.
Därefter har vi varit väldigt glada, jag och Alma. Jaja, pappan S är också glad men han har ju redan varit ägare till en Mon Ami som liten. Så för honom är det lite mer vardag över det hela, men jag och Alma, vi festar! Vem som är gladast är inte helt lätt att avgöra, jag har ändå väntat i nästan trettio år på den här stunden..
För att citera Alma. Wooow.
posted by Saring at 6:24 em
11 Comments:
hette de inte mon chichi? eller det kanske var några andra söta apor? :) de är ett sött par!
Jättefina - alla i flocken. Jag trodde också de hette Mon chichi, men jag vet inte... Stor kram! Erica.
Men JAG vet, tjejjer!!! Mon chichi är den med målade BLÅ ögon - av en del kallad "originalet" och så vitt jag vet av annan tillverkare. Mon Ami har BRUNA blundögon och har alltid varit den absolut mest åtråvärda enligt mitt förmenande. Så gifte jag mig också med en Mon Ami.
oj en hel vetenskap när det kommer till goseapor :) nu vet jag, tack! :)
Jag hade en sådan när jag var liten, och jag tror nog den finns kvar. Någonstans...
Endast du Saring kan förstå min glädje när T kom hem med en kartong från sin barndom fylld med en apfamilj av alla storlekar. En annan är uppfostrad av politiskt korrekt moder, inte en barbie smög sig över tröskeln.
Underbara bilder.
Hoppas att ni inte regnar bort i storstaden... Jag har varit nere i källaren varje dag de senaste veckorna och kännt på cementgolvet. Än har det inte varit fuktigt, men det lär det ju vara snart. Hurra. Eller nått.
Hahaha, jag har just läst inlägget om Kåldolmar & kalsipper och skrattat. Köpte skivan i vintras och det var ett underbart återhörande. Mina föräldrar var förvisso inte särskilt vänster, men de förmenade mig ändå inte Nationalteatern!
Heja Kåldolmarna!!!
Jag köpte "Barnlåtar" av James Hollingworth häromdagen, som innehåller klassiker som "Älgarna demonstrerar" och "Flygarhunden ifrån Mirleft". Efter att inte hört plattan på 25 år kunde jag fortfarande sjunga med, även om jag förstod texterna den här gången, och jag det satt kvar vilken som var nästa låt hela vägen!
Det är finfint!
Haha jag tänkte just komma med frågan om någon visste vad som är skillnaden mellan en Mon chichi och en Mon ami.
Min Mon chihci finns kvar (som ALLT ANNAT från min barndom, bara att leta hos morföräldrarna) och den kommer Lilla My att få ärva förstås!
Jag säger detsamma - WOW! Själv ägde jag den sittande monchichin som kunde ha tummen i munnen. Minns att de var så himla mjuka och goa. Och lite lika är de allt =D
Skicka en kommentar
<< Home